Reservdelslogistik håller JAS på marken

2012/05/14. Kategorier: INKÖP, IT/TEKNIK, LOGISTIK, PRODUKTION

Många JAS-plan tvingas stå kvar på marken eftersom det saknas reservdelar eftersom försvarets nya datasystem PRIO fungerar inte som det är tänkt. Ungefär vart tredje svenskt JAS-plan kan inte flyga på grund av IT-problemen.

- Vi kommer att få köra uppskattningsvis 1 500 timmar mindre med Jas 39
Gripen än planerat, säger Ander Silwer, insatschef vid Försvarsmakten
till SVTs Rapport.

Vart tredje JAS-plan drabbat
Den interna kritiken mot det nya systemet och införandet har varit massiv. Datasystemet, som är en variant av det tyska SAP, är komplicerat och implementeringen har orsakat Försvarsmakten stora problem. IT-problemen gör att reservdelar som snabbt ska komma från försvarets centrallager i Arboga (RESMAT) inte kan skickas i tid.

"Det är en mycket omfattande mängd information som skall föras över från de gamla systemen till det nya systemet och det gäller att säkerställa att informationen hamnar rätt och att systemets informationsflöden faktiskt fungerar med den nya informationen på plats. Detta görs stegvis för att man vid eventuella problem skall ha
klart för sig var problemet berodde på så att det kan rättas" skriver
Försvarsmakten bl a på sin hemsida..

Den logistikrelaterade delen av PRIO består av en rad funktioner. Reservmaterielförsörjningen ingår i en del som kallas Materiel- och
Förnödenhetsförsörjning.
Det kommer att krävas vissa justeringar av systemet (PRIO) för att nå
de effektivitets- som användarvänlighetskrav inom materiel- och
förnödenhetsförsörjningen som ställts upp. Att förenkla
plocklösningen, som nu är en flaskhals, ses som en av de viktigaste.
Implementeringen av PRIO, sker med hjälp av ett hundratal konsulter från IBM.

Dyr förlaga i Norge

Ett liknande projekt i Norge, som är förlaga till det svenska, har
sprängt sin budget med flera miljarder kronor, enligt norska medier.
Enligt norska tidningen Finansavisen kommer slutnotan att bli 3,4
miljarder. Det är dubbelt så dyrt som det var tänkt från början.
Riksrevisionen i Norge har kritiserat projektet starkt och pekar på
”svagheter i styrningen, dålig internkontroll, dålig säkerhet”.
 

I Sverige har Statskontoret tidigare riktat kritik mot PRIO-projektet.
I en rapport konstaterades bland annat att systemet inte kan hantera
hemlig information. PRIO anses redan ha spräckt budget och är en av orsakerna till att försvaret åter begär mer pengar av regeringen. Systemet uppskattas kosta
försvaret ca 4 miljarder SEK vilket är mer än 1 miljard över budget.
Systemet ska innebära en kostnadsbesparing på ca 270 miljoner SEK per år, en besparing som hittills uteblivit.